Mina tankar..

Ni som läste mitt inlägg igår kanske tror att ja tar de här me en klackspark.. Men ärligt så vet ja faktis inte va ja känner, har knappt fällt en tår över de här. Men folk reagerar olika. Där me är de inte sagt att ja inte tycker detta är jobbigt, men för tillfället så känns de mest som de är ett STORT jäkla skämt...
Jag känner mig ju inge sjuk, de enda som får mig att förstå lite att ja har cancer, de är när ja på kvällen tar av mig kläderna å ser den stora knölen som buktar ut från mitt bröst =(


När jag fick beskedet att ja fått bröstcancer va de bara en tanke som for genom mitt huve, å nej de va inte att ja trodde ja skulle dö el nått sånt. Men de va att nu ryker mitt HÅR!! Fan vet att många säkert tänker att, Malin håret får du ju tillbaka va glad att du kan bli frisk! Men Ja känner inte så, för mig känns de så jäkla surt att man kanske blir av me allt hår plus att ja nu oxå mister ett bröst! Så när ja är klar me allt detta å sitter här ful utan hår ett bröst, ja då ska ja va glad för å va frisk...


För mig betyder utseendet sååå mycke alltså, men va har ja för val??!! Skita i alla behandlingar så de slutar me att de sprider sig å att ja sedan dör.. Bara för att ja vill ha mitt hår. Nej tror inte det blir aktuellt, ja får ta de som de kommer å göra de bästa utav de! =)


Känner mig litt frustererad, trött, å irritabel idag.. Somna jätte sent igår, de är när man lägger sig tankarna kommer. Låg å tänkte igenom allt dok berättat för mig, å kände att herre gud varför måste ja igenom detta! De är som när värkarna satt igång å man ska börja föda, man vill helst bara ta på sig skorna å gå där ifrån. Men de går inte man måste igenom den smärtan. Å desamma gäller nu, ja kan inte fly från de här å allt va detta kommer medföra. JAG MÅSTE IGENOM DET!!


Ta hand om varann love u <3